Istället för att bara tycka saker kan man ju trycka saker. Jag tänker på alla de gånger jag satt mig vid pianot och spelat. Tusentals toner rakt ut i luften, utan att någon fått höra, utan någon bandspelare på, utan något notblock i närheten. Tur är väl kanske det. Inte skulle världen ha stått ut med allt det oljud man skapat.
Men när det gäller att tycka och tänka om livet, om kyrkan, om tron, om politiken är det kanske en poäng att skriva ner sina tankar ibland. Om inte annat för att kritiskt granska sig själv och kanske mogna något som människa med processen. Och om man ändå gör det kan man ju låta nån annan få läsa. Om inte annat för att få mothugg och nya infallsvinklar och förhoppningsvis bli klokare av det.
Så håll till godo!
Björn Gusmark
