Fåren och getterna - om Domssöndagen

 I Matteus 25 möter oss flera liknelser som berör tidens slut. Liknelsen om de tio jungfrurna, liknelsen om talenterna och liknelsen om fåren och getterna. Som ofta i Jesu liknelser vill han lyfta fram en grundläggande poäng. Här är huvudpoängen att det finns ett för sent, att Gud en dag genom Jesus Kristus kommer att hålla bokslut för hela mänskligheten och hela världshistorien. Dom, som heter krisis på grekiska, betyder att skilja åt. Det är precis det liknelsen om fåren och getterna beskriver, ett sorterande. Risken finns alltid att tolka in för mycket i detaljerna. Samtidigt är ofta detaljerna viktiga och vi tenderar att läsa in våra egna föreställningar, utan att se hur detaljerna faktiskt omöjliggör vissa tolkningar.

Så är det med liknelsen om hur herden skiljer fåren från getterna (Matt 25:31-46). Det är nästan omöjligt att inte läsa in i texten att vi kommer att dömas i enlighet med vad vi åstadkommit i våra liv. Och det hade varit den givna tolkningen om det hade handlat om att herden skiljer de goda och skötsamma fåren från de stygga och oskötsamma fåren. Men får och getter är två olika arter. En get kan inte bli ett får genom att skärpa till sig. Inte heller blir ett får degraderad till get genom att missköta sig.

I Joh 3 kommer Nikodemus till Jesus om natten. Hans ärende är inte uttalat, men Jesus svarar honom ändå. Förmodligen ville Nikodemus ställa frågan på allas läppar vid den här tiden: "Vad ska jag göra för att vinna evigt liv?" Det är en fråga som figurerar på flera ställen i evangelierna. Säkert var Nikodemus erfarenhet att genom laglydnad gick det inte att nå rättfärdighet. Ingen kunde leva helt rätt, ingen var helt god. Detta är ju något som även Paulus konstaterar t.ex. i Rom 3. Det Jesus svarar honom är ungefär: "Nikodemus, du behöver bli född på nytt". Eller för att använda bilden från Matt 25: "Nikodemus, du är en get, du behöver bli född på nytt som får".

Skrift ska alltid tolkas med skrift, därför kan inte Jesus plötsligt i Matt 25 mena att på domens dag är vi helt utelämnade åt vad våra gärningar har åstadkommit. Vad blev det då av frälsningen? Läs gärna Rom 3 där Paulus är extra tydlig med hur Gud erbjuder en annan rättfärdighet, som inte lagen och gärningarna kan åstadkomma. Den åstadkoms av Jesu död på korset och räcks oss genom tron. 

Men hur kommer det sig då att man kan få intrycket i Matt 25 av att han dömer utifrån gärningarna? Det står ju att han sett de rättfärdigas godhet ("jag var hungrig och ni gav mig att äta" etc.) och att de som döms till "evigt straff" har misslyckats med så mycket av samma slag. Har inte de mest rättfärdiga även de misslyckats att vara goda emellanåt? Och några goda saker har väl även getterna gjort? Självklart. är det så.

Men när en människa tar emot frälsningen, frukterna av det Jesus gjorde på korset, genom dopet och tron, då ansluts hennes liv till den verklighet som säger att Jesus bar hennes synder på korset och dog för dem. Tänk er bilden att varje människa ändå har ett register i himlen över goda och onda gärningar. För den som kommer till himlens port med Jesu namn tecknat över sitt liv och registret öppnas, så saknas den delen där synderna skulle stått. Den delen är så att säga fastspikad på korset. Medan för den som inte tagit emot frälsningen står tyvärr synderna kvar och med synd kan man inte komma in i himlen, oavsett hur få eller små de är.

Det är därför bilden av att tvättas ren i Lammets blod är en så stark bild (Upp 7:14). Det handlar om en genomgripande förvandling, en renovering om du så vill. Att som get plötsligt se att man förvandlats till ett får. Är då detta en svår och lång process? Egentligen inte. Gud är inte snål med sin frälsning. Det står att han "vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen" (1 Tim 2:4). Den ende som i Bibeln blir lovad paradiset är rövaren som hängde på korset bredvid Jesus. Han hade förmodligen mördat och gjort många hemska saker. Rövarna medger att de får vad de förtjänat. Hans fattiga bön är "Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike" (Luk 23:42) Jesus svarar honom: "Redan idag ska du vara med mig i paradiset". Med en sådan Gud finns det hopp för oss alla.